EU:s 21:a sanktionspaket mot Ryssland, som antogs den 23 juli, innebär inte bara att skruvarna dras åt kring det ryska rubelbaserade stablecoin-nätverket och de institutioner som möjliggör det, utan inför även möjligheten att förbjuda kryptotransaktioner med länder som hjälper Ryssland att kringgå de införda restriktionerna.
EU ger tillsynsmyndigheter befogenhet att blockera kryptoplattformar från tredjeländer
SKRIVEN AV
DELA
Viktiga punkter
- EU godkände sitt 21:a sanktionspaket, vilket utvidgar transaktionsförbuden till att omfatta 14 offshore-kryptoplattformar.
- Nya regler förbjuder ryssar och vitryssar att äga eller inneha befattningar hos EU-baserade MiCA-kryptotjänstleverantörer.
- En ny bestämmelse gör det möjligt för EU att införa generella förbud mot kryptotransaktioner mot länder som hjälper Ryssland att kringgå restriktionerna.
EU:s 21:a sanktionspaket mot Ryssland utvidgar omfattningen av kryptorestriktionerna
EU har vidtagit åtgärder för att utvidga räckvidden för sina kryptosanktioner mot Ryssland, vilket möjliggör landsomfattande blockeringar som skulle förenkla insatserna mot börser i länder som systematiskt gör det möjligt för ryska medborgare att kringgå de sanktioner som införts med hjälp av kryptotillgångar.
I det nya 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, som godkändes den 23 juli, lade EU till fyra beteckningar relaterade till det ryska rubelnätverket A7, som även den brittiska regeringen riktade in sig på i maj. De nya EU-bestämmelserna bryter EU:s kopplingar till institutioner baserade i Afrika och inför transaktionsförbud mot 14 kryptotjänstplattformar i Georgien, Panama, Förenade Arabemiraten, Marshallöarna, Kirgizistan och Vitryssland.
Dessa tillägg följer på de omfattande åtgärder som infördes i det tidigare sanktionspaketet, vilket riktade sig mot hela den ryska kryptovalutaindustrin.
Men utöver dessa syftar två nya bestämmelser till att hindra ryssars möjlighet att utnyttja kryptovalutor för att stödja krigsansträngningarna. Den första, som träder i kraft den 25 augusti, utvidgar förbudet för ryssar och vitryssar att äga, kontrollera eller inneha befattningar hos EU-baserade kryptovalutatjänsteleverantörer.
Dessa restriktioner, som först infördes den 18 januari 2024, gäller nu alla andra tjänster avseende kryptotillgångar som beskrivs i förordningen om marknader för kryptotillgångar (MiCA), inklusive rådgivning, portföljförvaltning och överföringstjänster på kundernas vägnar, enligt artikel 5b i rådets förordning (EU) 2026/1848 av den 23 juli 2026, genom vilken förordning (EU) nr 833/2014 ändras.
Den andra bestämmelsen inför ett förbud mot kryptotransaktioner med hela länder där tjänsteleverantörer underlåter att följa dessa sanktioner, vilket ger dessa bestämmelser extraterritoriell verkan.
I artikel 5bc i den ändrade förordningen 833/2014 anges att ”det ska vara förbjudet att, direkt eller indirekt, genomföra transaktioner med en juridisk person, enhet eller organ som är en enhet som tillhandahåller tjänster avseende kryptotillgångar eller är en plattform som möjliggör utbyte eller överföring av kryptotillgångar och som är etablerad i ett tredjeland.”
Vidare specificeras i förordningen att denna lista över länder, som för närvarande är tom, ”ska endast omfatta tredjeländer som av rådet har identifierats som länder som systematiskt och ihållande har underlåtit att förhindra tillhandahållandet av tjänster avseende kryptotillgångar eller att förhindra plattformar som möjliggör utbyte eller överföring av kryptotillgångar.”
För Nick Turner, expert på ekonomiska sanktioner, innebär denna förändring att EU nu lutar åt sekundära sanktioner efter att länge ha motsatt sig dem. Han betonade också att detta kan leda till rättsliga konflikter i jurisdiktioner där lagstiftningen står i strid med EU:s sanktioner.
”Enligt den nya artikel 5bc hålls ett lands tillsynsmyndigheter ansvariga för att inte ha stoppat EU-sanktionerad verksamhet, oavsett landets egna lagar”, betonade han. Turner tror att denna åtgärd inledningsvis kommer att användas som ett diplomatiskt påtryckningsmedel och förklarade att det var ”svårt att säga” om något land skulle drabbas direkt av dessa åtgärder.
Den här artikeln har översatts från engelska med hjälp av AI. Den engelska originalversionen är den auktoritativa källan; automatiska översättningar kan innehålla felaktigheter, särskilt i juridisk och regulatorisk terminologi.
