Raoul Pal, medgrundare av Real Vision, säger att konkurrensen inom artificiell intelligens mellan USA och Kina skiljer sig från alla tidigare geopolitiska rivaliteter i historien – det är inte en kamp om territorium eller vapen, utan om själva grunden för intelligens.
Raoul Pal: AI-kapplöpningen mellan USA och Kina fram till 2026 är ett krig som ingen kan vinna
SKRIVEN AV
DELA
Huvudpunkter
Pal varnar för att AI-kapplöpningen inte har någon tydlig vinnare
Raoul Pal, pensionerad hedgefondförvaltare hos Goldman Sachs och medgrundare av finansmedieplattformen Real Vision, beskrev nyligen den allt hårdare konkurrensen mellan USA och Kina inom artificiell intelligens (AI) i skarpa ordalag och konstaterade:
Hans kommentarer kommer i ett läge där AI-kapplöpningen mellan de två största ekonomierna har nått en kritisk punkt, där båda nationerna förföljer radikalt olika strategier. Medan USA behåller ett tydligt försprång på den tekniska fronten, särskilt när det gäller datorkapacitet, modellprestanda och utveckling av stora språkmodeller (LLM), har Kina svängt mot en modell som bygger på effektivitetsvinster, spridning av öppen källkod och djup integration av AI i system i den fysiska världen.”AI-kapplöpningen mellan USA och Kina är en kapplöpning som ingen kan vinna och ingen har råd att förlora. Alla stormaktskonflikter i historien har handlat om territorium, resurser eller vapen. Den här är den första som inte handlar om något av detta. Det är en kapplöpning om själva grunden för intelligens.”
En analys från maj 2026 hävdade att Kina nu vinner dimensioner av kapplöpningen som västerländska analytiker hade underskattat, särskilt inhemsk AI-implementering i stor skala, integration i tillverkningsindustrin och förmågan att bygga konkurrenskraftiga modeller med betydligt mindre datorkraft än vad amerikanska laboratorier i framkant kräver.
I stället för att tävla om ett enda genombrott inom AGI har Kina fragmenterat sin strategi över flera samtidiga kapplöpningar, vare sig det gäller modelleffektivitet, AI-användning eller AI-styrda industriella system.
Varför kryptoägande och universell rättvisa är viktigt
För Pal sträcker sig konkurrensen bortom ren teknik till ekonomisk arkitektur. I ett tal på Consensus 2026 i Miami föreslog han ett koncept kallat ”Universal Basic Equity” som ger medborgarna ägarandelar i AI-system som ett strukturellt svar på den arbetsförflyttning som förväntas när AI automatiserar kunskapsarbete i stor skala.
Förslaget verkar stämma överens med Pals långvariga syn att kryptovalutabaserade ägandemodeller på sikt kan vara bättre lämpade än regeringar för att fördela de ekonomiska vinsterna från AI.
Den bredare geopolitiska bakgrunden har också konsekvenser för kryptomarknaderna i allt detta, med tanke på att de tekniska spänningarna mellan USA och Kina tidigare har påverkat exportkontrollsystem, tillgång till chip och regelverket för digitala tillgångar som verkar på båda marknaderna. En analys från Brookings Institution konstaterade att konkurrensen spänner över flera dimensioner samtidigt (beräkning, modeller, införande, integration och implementering), vilket gör att en enskild bedömning av ”vem som vinner” blir ofullständig.
Det som Pals ramverk tillför den bilden är en filosofisk dimension, dvs. att insatserna kan vara olik allt som en geopolitisk konkurrens tidigare har inneburit, eftersom tidigare rivaliteter om territorium, energi eller vapen i slutändan var tävlingar om ändliga resurser. Intelligens och de system som genererar den är inte analoga på samma sätt. Den distinktionen, om Pal har rätt, kan göra utgången av denna tävling strukturellt annorlunda än allt som föregått den.
