Ermo Eero, vd för Ironwallet, varnar för att ensidiga amerikanska lagar inte kan ersätta ömsesidiga internationella avtal. Han påpekar att kryptobranschen måste bygga upp ett genuint institutionellt förtroende genom att själva stävja oönskade aktörer inifrån, snarare än att bekämpa extern tillsyn.
Ermo Eero menar att CLARITY Act ”ännu inte är kryptovalutornas motsvarighet till Bretton Woods-avtalet”

Viktiga slutsatser
- Den 14 maj röstade senatens bankutskott med 15–9 för att driva igenom CLARITY Act, som fokuserar på stablecoins.
- Utskottets omröstning med 15–9 röster signalerar en regleringsförändring från SEC-stämningar under Biden-eran mot kapitaltillväxt i USA.
- Ironwallets VD Ermo Eero varnar för att globala standarder behöver avtal, trots momentumet kring 2025 GENIUS Act.
En vändpunkt för inhemskt kapital
Det amerikanska senatens bankutskotts senaste framsteg med CLARITY Act markerar en viktig vändpunkt för inhemskt kapital. Förespråkare, som den amerikanske handelsministern Howard Lutnick, säger att lagförslaget ger välbehövlig regleringssäkerhet, vilket befäster USA som en ledande kryptovalutahubb och lägger grunden för en global standard för digitala tillgångar.
Kritikerna hävdar dock att ensidig amerikansk lagstiftning inte kan ersätta avtal om ömsesidigt erkännande. Ironwallets VD Ermo Eero erkänner visserligen att USA dominerar de stora marknaderna, men påpekar att ett verkligt globalt ramverk i slutändan kräver internationellt samarbete.
”Så: en viktig vändpunkt för inhemskt kapital, men ännu inte ett Bretton Woods-ögonblick för kryptovalutor”, sa Eero.
Ändå ser Ironwallets VD, liksom många andra, lagförslagets framsteg som ett tecken på att USA äntligen går från en reglering med stort fokus på tillsyn mot lagstiftningsmässig tydlighet. Under Biden-administrationen använde tillsynsmyndigheter, däribland Securities and Exchange Commission under ledning av Gary Gensler, stämningar och andra verktyg när de gick till angrepp mot kryptostartups. Som en följd av detta övervägde många företag aktivt att flytta till kryptovänliga jurisdiktioner.
Sedan början av Trumps andra administration har amerikanska tillsynsmyndigheter gått ifrån ett system med ”reglering genom tillsyn” och lagt ner flera uppmärksammade rättsprocesser mot branschen. Medan lagstiftarna framgångsrikt antog landets första stora kryptolagstiftning, GENIUS Act, år 2025, fastnade den stablecoin-fokuserade CLARITY Act senare samma år under intensivt tryck från banksektorn och senatens demokrater. Lagförslaget bröt slutligen dödläget den 14 maj och klarade ett avgörande test när den amerikanska senatens bankutskott röstade 15–9 för att gå vidare med det.
Omvända principiella motståndare
Även om tre demokratiska senatorer röstade med sina republikanska kollegor tyder den uppenbara splittringen på att kryptovalutor fortfarande ses som en partipolitisk fråga, mer än 15 månader efter att det visade sig vara en nyckelfråga i det amerikanska valet 2024. Enligt Eero kan detta läge betyda en av två saker: antingen kan framgången för narrativet om ”kryptoväljaren” ha varit ”överskattad eller för snävt fördelad över viktiga svängstater för att övervinna en djupt rotad ideologisk opposition.”
Å andra sidan tror Eero att påverkansarbetet kanske inte har gjort mycket för att blidka kritiker som senator Elizabeth Warren från Massachusetts, som fruktar att lagen kommer att försämra situationen för konsumenterna.
”För det andra har branschens påverkansarbete varit effektivt för att rädda kryptovalutor från existentiella förbud, men mindre effektivt när det gäller att övertyga principiella motståndare som Warren, vars oro för konsumentskador, olaglig finansiering och ojämlikhet är genuin, men inte bara för syns skull”, sade Eero.
Eero tillade att problemet inte är brist på konsumentskydd, utan brist på förtroende. Han sa att tills branschen visar att den kan övervaka oseriösa aktörer, skydda privatkunder från hackerattacker och bedrägerier samt upprätthålla standarder utan att bli tillsagd att göra det, kommer det institutionella förtroendet att förbli bräckligt.
”Den saknade länken är en vilja att acceptera intern tillsyn som en förutsättning för att vinna förtroende utifrån”, sa Eero.
När det gäller bankernas fortsatta motstånd uppmanade VD:n kryptosektorn att proaktivt söka partnerskap istället för att försöka kringgå dem. Han sa att de kan göra detta genom att erbjuda bankerna white-label-infrastruktur för förvaring och avveckling istället för att bygga parallella system som utesluter dem. Sektorn måste stödja riskkalibrerade kapitalkrav som skiljer mellan volatil kryptohandel och stabil, övervärderad utlåning. Dessutom bör branschen gemensamt lobba för banklicenser med snävt syfte för kryptoföretag, vilket ger bankerna en reglerad motpart snarare än en oreglerad konkurrent.
Målet, menade Eero, är att göra bankerna till vinnare på kryptoadoptionen, inte offer för disintermediation.
”Om krypto endast lobbar mot bankerna kommer bankerna att vinna lobbykriget, eftersom de har djupare fickor och längre relationer med tillsynsmyndigheterna”, sa Eero.

Den kryptovänliga CLARITY-lagen (H.R. 3633) antas av senatens bankutskott med 15 röster mot 9
Den amerikanska senatens bankutskott antog CLARITY-lagen den 14 maj 2026, vilket banade väg för en ny inriktning på SEC:s och CFTC:s tillsynsverksamhet. read more.
Läs nu
Den kryptovänliga CLARITY-lagen (H.R. 3633) antas av senatens bankutskott med 15 röster mot 9
Den amerikanska senatens bankutskott antog CLARITY-lagen den 14 maj 2026, vilket banade väg för en ny inriktning på SEC:s och CFTC:s tillsynsverksamhet. read more.
Läs nu
Den kryptovänliga CLARITY-lagen (H.R. 3633) antas av senatens bankutskott med 15 röster mot 9
Läs nuDen amerikanska senatens bankutskott antog CLARITY-lagen den 14 maj 2026, vilket banade väg för en ny inriktning på SEC:s och CFTC:s tillsynsverksamhet. read more.















