På tisdagen sjönk priset på West Texas Intermediate-råolja med över 5 % till cirka 89,13 dollar per fat, och Brent-råoljan föll till 93 dollar per fat, vilket innebar en vändning efter de prishöjningar som utlösts av de senaste spänningarna i Mellanöstern.
WTI-råoljan sjunker från 95 till 89 dollar efter att Iran och Israel ingått vapenvila
SKRIVEN AV
DELA
Viktiga slutsatser
- Israel och Iran avbröt de direkta militära striderna den 5 juni, vilket tillfälligt stoppade en farlig eskalering.
- WTI-oljan föll 5 % under 90 dollar, medan globala aktiemarknader som Kospi-indexet steg med 8 % på grund av vapenvilan.
- Kommentatorer varnar för att USA och Iran riskerar att återgå till krig om de diplomatiska förhandlingarna drar ut på tiden.
Råoljepriserna backar från de senaste prisuppgångarna
Det amerikanska referenspriset på råoljan West Texas Intermediate (WTI) sjönk under tröskeln på 90 dollar per fat på tisdagen när energimarknaderna backade efter en paus i de senaste fientligheterna mellan Israel och Iran. Marknadsdata visade att WTI-råoljan handlades runt 89,13 dollar per fat, en nedgång på mer än 5 % från de 95 dollar som noterades strax efter att Israel inledde vedergällningsattacker mot Iran. På samma sätt sjönk Brent-råoljan, som steg till strax under 98 dollar per fat mitt i spänningarna i Mellanöstern, till 93 dollar per fat, en nivå som senast sågs den 5 juni.
Dessa explosiva utbyten bröt en spänd, månaderlång lugn och utgjorde den första direkta konfliktpunkten mellan israeliska och iranska styrkor sedan vapenvilan i april. Den plötsliga eskaleringen kom som en total överraskning för de pågående förhandlingarna bakom kulisserna mellan Washington och Teheran, som syftade till att permanent lösa den regionala konflikten. Teheran skyllde snabbt på Israel för upptrappningen och hävdade att dess attacker var en nödvändig vedergällning för israelisk aggression i Libanon – åtgärder som Iran hävdar utgör ett flagrant brott mot den gällande vapenvilan.
Kort efter att båda sidor utväxlat eld uppmanade dock USA:s president Donald Trump till ett upphörande av fientligheterna. Några timmar senare utfärdade Iran ett uttalande där man meddelade att man pausade attackerna. På samma sätt sa Israel att man avslutade sin kampanj men varnade för en hårdare reaktion om man attackerades igen.
Vissa kommentatorer varnar dock för ytterligare och ännu dödligare strider mellan Israel och Iran på grund av deras olika tolkningar av villkoren för vapenvilan. Ju längre förhandlingarna mellan USA och Iran drar ut på tiden, desto större är dessutom sannolikheten att hökarna på båda sidor får övertaget och att de två länderna återgår till krig.
Slutet på fientligheterna och återgången till den diplomatiska vägen innebar en lättnad för de globala marknaderna, som rasade tidigt på måndagen. I Sydkorea steg Kospi-indexet, som hade störtat till en av sina lägsta nivåer någonsin under en enda handelsdag, med över 600 punkter, eller 8 %, medan Nikkei 225 steg med 2 %. I Europa var DAX och CAC 40 marginellt högre, medan FTSE 100 var ned 0,36 % vid skrivande stund.
Reaktionen på kryptovalutamarknaden var blandad, med bitcoin som sjönk under 63 000 dollar, vilket i praktiken raderade en del av måndagens vinster. Många altcoins med högt marknadsvärde noterade däremot dagliga uppgångar på 1–2 %, medan några få, däribland sekretessmynten Zcash och Monero, noterade uppgångar på över 5 %. Flera mynt gick också ned, med LAB i spetsen, som rasade med 17,6 %.
