Guld har enligt ECB gått om amerikanska statsobligationer i värde i de globala officiella valutareserverna. Utvecklingen speglar en prisuppgång på 60 % för guld samt en ökande efterfrågan på diversifiering av valutareserverna.
Guld går om amerikanska statsobligationer som främsta reservtillgång: uppgifter från ECB
SKRIVEN AV
DELA
Viktiga slutsatser
- Guld nådde 27 % av de officiella reserverna och passerade därmed statsobligationer som låg på 22 %.
- Värdestegringar var den främsta orsaken till guldets ledande ställning på reservmarknaden, snarare än enbart omfördelningar i portföljerna.
- Centralbankerna kan fortsätta att köpa guld i takt med att geopolitiska risker omformar reservstrategierna.
Guldets uppgång sätter ny press på dollarbaserade reservmarknader
Europeiska centralbanken (ECB) uppgav i sin rapport publicerad den 2 juni 2026, ”The international role of the euro”, att guld överträffade amerikanska statsobligationer och euron i marknadsvärde som officiell reservtillgång vid slutet av 2025. Guld utgjorde 27 % av de globala officiella reserverna, före amerikanska statsobligationer på 22 % och euron på 15 %.
Rapporten pekar på en märkbar förändring i reservrankningen efter två år av starka uppgångar i guldpriserna. ECB uppgav dock att förändringen främst återspeglade värderingseffekter, snarare än en direkt ersättning av innehav av statsobligationer. Guldpriserna steg med cirka 60 % under 2025, efter att ha stigit med cirka 30 % under 2024. Denna uppgång ökade automatiskt guldets andel av de totala officiella valutareserverna.
I ECB:s rapport stod det:
”Guldets andel överstiger nu både eurons (15 %) och amerikanska statsobligationers (22 %).”
Om man justerar för guldpriserna vid slutet av 2023 förändras bilden. ECB uppgav att euron och guldet vardera skulle stå för 16 % av de officiella reserverna, medan amerikanska statsobligationer skulle ligga kvar på en högre nivå, 26 %. Guld står också inför begränsningar när det gäller reserver. Priset är volatilt, det ger ingen avkastning, fysiska innehav kräver lagring och utbudet kan inte utökas smidigt för att möta likviditetsbehovet.
Centralbankernas efterfrågan visar hur geopolitiska risker omformar reserverna
Centralbankernas guldköp avtog 2025, men var fortfarande höga enligt senare mått. Den offentliga sektorns köp uppgick till cirka 850 ton, vilket är lägre än de över 1 000 ton som köptes årligen mellan 2022 och 2024. Den privata investerings efterfrågan nästan fördubblades från 2024 till nästan 2 200 ton. Guldbaserade börshandlade fonder drog också till sig rekordstora inflöden på 89 miljarder dollar.
ECB kopplade den officiella efterfrågan på guld till diversifiering och geopolitisk risk. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Kina köpt mer än 350 ton. Polen ökade sina innehav med 320 ton, medan Turkiet köpte 220 ton och Indien förvärvade 130 ton. Polen förblev den största köparen inom den offentliga sektorn under 2025. Stablecoin-utgivaren Tether köpte också mer än 100 ton. ECB sade att köpet belyser hur tillväxten av stablecoins kan få bredare makroekonomiska konsekvenser.
I ECB:s rapport stod det:
”Guldköp kan också spegla vissa centralbankers strävan att stärka balansräkningens motståndskraft mot bakgrund av ökande geopolitiska risker.”
Uppgifterna visar på ett reservsystem som fortfarande är dollarcentrerat, men mindre statiskt. Guldets prisdrivna ledning kan vändas om guldpriset faller. Den ihållande officiella efterfrågan tyder dock på att centralbankerna vill ha bättre skydd mot geopolitiska chocker, marknadsvolatilitet och beroende av en enda reservtillgång.
