Oljepriset skjuter i höjden mot 120 dollar när attacker i Mellanöstern slår hårt mot energiinfrastrukturen

Råoljepriserna skjuter i höjden när försörjningschocken ersätter störningarna i sjöfarten

Det globala riktmärket nådde kortvarigt 116 dollar innan det sjönk något, vilket avslutade en dramatisk uppgång på mer än 60 % sedan slutet av februari, då priserna låg under 73 dollar. Den senaste utvecklingen följer på en våg av iranska missil- och drönarattacker riktade mot kritiska olje- och gasanläggningar i Qatar, Kuwait, Förenade Arabemiraten (UAE) och Saudiarabien.

Eskaleringen markerar en vändpunkt i konflikten som inleddes den 28 februari, då amerikanska och israeliska styrkor inledde Operation Epic Fury riktad mot iransk kärnkrafts- och militärinfrastruktur. Medan de inledande attackerna undvek större produktionscentrum, bröt denna återhållsamhet samman denna vecka efter att attacker träffat Irans South Pars-gasfält, världens största.

Iran svarade snabbt, förklarade energiinfrastrukturen i Gulfområdet som ”legitima mål” och utfärdade varningar om att evakuera anläggningar i hela regionen. Inom några timmar kom viktiga anläggningar kopplade till globala försörjningskedjor under beskjutning.

I Qatar träffade missiler Ras Laffan Industrial City, världens största exportcentrum för LNG som står för nästan en femtedel av de globala leveranserna. Bränder och skador rapporterades, även om produktionen redan hade begränsats tidigare under konflikten.

Kuwait rapporterade drönarattacker mot anläggningar kopplade till raffinaderierna Mina al-Ahmadi och Mina Abdullah, där det uppstod bränder som senare kunde släckas. Inga personskador rapporterades, men incidenterna bidrog till den växande oron över stabiliteten i regionens produktion.

I Förenade Arabemiraten drabbades gasanläggningarna i Habshan och oljefältet Bab av driftstopp efter missilhot och skräp från avvärjda missiler. Saudiarabien rapporterade begränsade skador efter en flygattack mot SAMREF-raffinaderiet i Yanbu, medan ytterligare missiler riktade mot Riyadh avvärjdes.

Marknadsreaktionen var snabb. Brent-råoljan steg med så mycket som 11 % inom loppet av en dag innan den stabiliserades i intervallet 114–116 dollar. West Texas Intermediate halkade efter och handlades nära 96–98 dollar, då utsläpp från USA:s strategiska reserv dämpade det inhemska pristrycket.

Även naturgasmarknaderna reagerade kraftigt. De europeiska referenspriserna steg mellan 16 % och 35 % under en enda handelssession, vilket speglar farhågor om att störningarna håller på att förskjutas från sjöfartsrutter till faktiska produktionsförluster.

Hormuzsundet, genom vilket ungefär 20 % av världens oljetransporter passerar, är fortfarande i stort sett blockerat, vilket minskar den regionala exporten med minst 60 % jämfört med nivåerna före konflikten. Analytiker varnar nu för att situationen har utvecklats från logistiska begränsningar till en direkt försörjningschock.

Energiexperter säger att skillnaden är viktig. Försörjningsavbrott kopplade till skador på infrastrukturen är betydligt svårare att åtgärda än att omdirigera tankfartyg eller justera sjöfartsleder, vilket höjer insatserna för både marknader och beslutsfattare.

Amerikanska tjänstemän överväger enligt uppgift olika alternativ för att återöppna tankfartygsrutter, medan producenterna i Gulfregionen försöker omdirigera exporten där det är möjligt. Ändå har kapacitetsförlusten, i kombination med pågående attacker, fått marknaderna att prissätta en ytterligare eskalering.

Analytiker noterar att priserna kan stiga mot 130 dollar om attackerna utvidgas eller fortsätter, medan ett diplomatiskt genombrott skulle kunna lindra trycket. För närvarande reagerar handlare på faktiska störningar, inte bara på geopolitiska risker.

Vanliga frågor 🛢️🛢️

• Varför stiger oljepriserna i USA?
  Oljepriserna stiger på grund av attacker i Mellanöstern som stör den globala försörjningen och blockerar viktiga sjöfartsrutter.
• Vad är Hormuzsundet och varför är det viktigt?
  Det är en kritisk sjöfartsled för cirka 20 % av världens olja, och störningar där begränsar det globala utbudet.
• Hur högt kan bensinpriserna stiga i USA?
  Analytiker uppskattar att bensinpriset kan nå 4,50 till 6 dollar per gallon om störningarna fortsätter.
• Vad orsakade den senaste uppgången i oljepriserna?
  Missil- och drönarattacker mot stora olje- och gasanläggningar i Persiska viken utlöste farhågor om långvariga produktionsbortfall.