Indiens högsta skattemyndighet engagerar aktivt kryptoplattformar angående skatteregler, vilket signalerar fart mot en potentiell dedikerad ram som kan omdefiniera beskattning, tillsyn och marknadens konkurrenskraft.
Indien söker feedback från kryptobranschen om skattepolitik, TDS-belastning, och offshore-skift

Indien utvärderar beskattning av kryptomarknaden mitt i branschens krav på politisk reform
Central Board of Direct Taxes (CBDT), Indiens högsta direkta skattemyndighet, ska enligt uppgift ha kontaktat inhemska kryptovalutaplattformar i mitten av augusti med en serie förfrågningar angående landets nuvarande ramverk för virtuella digitala tillgångar (VDA). Skattemyndigheten ifrågasatte effektiviteten av befintliga regleringar och sökte branschens feedback om huruvida ett separat, omfattande rättsligt system är motiverat.
Bland de viktigaste områdena av oro finns 1% skatt avdragen vid källan (TDS) på kryptotransaktioner, oförmågan att kvitta förluster och avsaknaden av tydlighet kring handel utanför landets gränser. CBDT efterfrågade också förslag på vilken myndighet – såsom Securities and Exchange Board of India (SEBI), Reserve Bank of India (RBI), Ministeriet för elektronik och informationsteknologi (Meity) eller Financial Intelligence Unit-India (FIU-IND) – som bör övervaka ett potentiellt nytt rättsligt ramverk.
Intressenter har uppmanats att dela data om kapitalflykt, inklusive hur mycket handelsvolym som flyttats utomlands med hänvisning till hög beskattning, regulatoriska luckor och likviditetsutmaningar. Det begärdes även jämförelser med andra jurisdiktioner för att utvärdera Indiens skattekonkurrenskraft.
CBDT tog dessutom upp operativa frågor kring TDS-implementering, inklusive svårigheten att fastställa motparters hemvist, värdera tillgångar i volatila marknader och avstämma peer-to-peer-transaktioner. Svaranden måste dessutom ta itu med huruvida olika TDS-behandling ska tillämpas på detaljhandel, institutionella och marknadsskapande enheter.
Kontakten följer efter ökande branschbekymmer att straffskatt och bristande regulatorisk tydlighet tvingar kryptoföretag utomlands. I kontrast till aktiemarknader där handlare gynnas av kapitalvinstbehandling och justeringar för förluster, beskattas kryptovinster med en fast skatt på 30%, utan möjlighet att kvitta förluster. RBIs försiktiga hållning, tillsammans med oklara regler under Foreign Exchange Management Act (FEMA), har lett till att många banker nekas tjänster till kryptoföretag. Trots fientlig reglering har vissa börser infört derivatprodukter för att minimera TDS-effekten, medan andra söker anpassning till OECD:s Crypto-Asset Reporting Framework (CARF). Förespråkare argumenterar för att omfattande reglering, inte förbud, nu är den globala normen – en position som alltmer delas av det indiska kryptosystemet.













